Den uppländska hembygdsrörelsen har en lång historia som startar med bildandet av Upplands fornminnesförening 1869. Den vetenskapliga skriftserien Upplands fornminnesförenings tidskrift började utges 1871. I början av 1900-talet bildades de första hembygdsföreningarna som i de flesta fall verkade för att slå vakt om bondesamhällets kulturarv i form av äldre byggnader och föremål från bygden. Årsboken Uppland började ges ut 1940.
År 1980 bildades Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund då Upplands fornminnesförening med sina enskilda medlemmar slogs ihop med hembygdsföreningarnas regionala förbund. Idag är 81 hembygdsföreningar och ca 500 enskilda medlemmar anslutna. Landsantikvarien är sekreterare i Upplands fornminnesförening och hembygdsförbunds styrelse.
Bilden föreställer fornminnesföreningen på utflykt 1934 till Kvekgården - som för övrigt ägs av Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund.
Fotograf Axel Sagerholm, Upplandsmuseet.
Hembygdsrörelsens grundsyn:
Hembygdsrörelsen är en del av det levande samhället. Den skapar broar mellan det förgångna, nutiden och framtiden.
Hembygdsrörelsen har ett humanistiskt och demokratiskt synsätt. Den är öppen för alla, oavsett bakgrund. Den respekterar kulturarvets skiftande former i tid och rum.
Hembygdsarbetet skapar gemenskap, trygghet och identitet. Intresset för kulturarvet är drivkraften i engagemanget för hembygden. Här möts alla generationer.